"Jag tänker sträva efter att gå utanför ytterdörren minst en gång per dag. Helst göra en promenad minst varje dag också. Om inte annat så för att gå till närmaste affär och köpa ett paket smör."
"Det låter jättebra, för som du själv redan konstaterat så måste man utsätta sig för sånt som känns jobbit och skapar rädslor. Du är på god väg att rehabilitera dig själv."
"Ja, jag ÄR ju egentligen en glad person som vill göra saker men mitt mående begränsar aktiviteter och den här depressionen har rivit glädjen ur allt."
Idag skulle jag föra sjukintyget och nycklarna till förmannen och hämta mina inneskor från enheten. Det kändes otroligt jobbigt att köra till arbetsplatsen. Jag ville ju så gärna ro det här i land. Jag ville ju så gärna lyckas! Jag kämpade på mig själv från första stund jag insåg och accepterade att denna arbetsplats inte är ett ställe för mig. Men stressen, tröttheten och vantrivseln som pågick många månader utvecklades till social fobi och panikångest (mer om det i ett annat inlägg) och även till depression.
Jag fick inte tag i förmannen så jag kunde inte idag växla några ord med henne, men jag bestämde mig för att ändå ämna sjukintyget och nycklarna åt henne i ett kuvert. Jag satte åven ett mejl att jag hade varit där och att jag gärna hade träffat henne. Har ej fått svar och jag kanske inte får svar heller.
Genast efter detta skulle jag bege mig till yrkesinstitutet Tavastia för att bli klippt i frissastuderandenas salong. Hon jag bokat tid till klippte mig under sin praktik på en frisersalong i november så trots att det kändes ganska jobbigt med en social situation så kände jag mig lite lättad över att det är halvbekant som klipper mitt hår. En person som kanske kommer ihåg mig.
Min frissa var lite efter i sin tidtabell men jag hade inget emot att vänta, jag har ju tid nu. Jag fick håret tvättat och även lite röd färg i topparna m. h. a. vårdande färgmask. Då jag satt mig i frissastolen började tyvärr en obehaglig oro krypa fram. Jag började lätt panika inombords och önska att jag skulle slippa hem snabbt. Försökte lugna mig själv och koncentrera mig på vad frissan pratar och flera gånger hade jag viljat diskutera mer och djupare om samtalsämnena men jag orkade inte. Jag var lagom uppspelt redan då jag kom till salongen eftersom jag i 15 minuter hade sökt en ledig parkeringsruta men de fanns infa, så jag hamnade köra en bit bort, parkera utanför en butik och gå en bit och blev nästan försenad. Tydligen klarar jag inte av ens lite stress för tillfället.
Mycket nöjd gick jag därifrån endast 12€ fattigare (ja, alla klippjobb kostar endast 12€ i alla fall av andra årets studerande). Det som gjorde mig riktigt glad var att frissan berömde mitt tjocka hår och bad att få kontakta mig då de behöver modeller till kurser i uppsättningar. Jag blev glad och hoppas hon tar kontakt.
Av enbart dessa två program blev jag oerhört trött så jag körde hem, åt lunch och lade mig
på soffan och vila. Det tog en timme typ innan jag fick sömn sen sov jag lite under en timme men efter att ha ätit middag och druckigt kaffe (känner mig fortfarande trött) så känns de som att jag kanske orkar med något ännu idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar