Tänk att endel dagar handlar dagarna enbart om att överleva. Även om dessa tankar var starkare och vanligare under den där perioden jag hade panikångestattacker kontinuerligt (jatkuvalla syötöllä s.a.s.) så återkommer dessa tankar vissa dagar ändå. Idag hade jag ingenting specifikt planerat (förutom att jag tänkt ta en plockenad) och det var oerhört svårt för mig att lämna sängen. Tack vare en väns virtuella hejarop kom jag upp sen och det känns okej. Idag skall jag också överleva.
Igår då jag gick till och från fysioterapin märkte jag hur jäkla mycket skräp det ligger vid vägkanten och i dikena så jag blev inspirerad till att ta en s.k. plockenad (plocka skräp u
under promenad) så det skall jag göra idag.
Igår var jag på café hela två gånger. Egentligen brukar jag försöka vara sparsam och inte öda pengar på café eftersom man kan koka kaffe hemma mycket billigare. Om det är kopplat till socialt sammanhang eller att unna sig då och då så brukar jag göra ett undantag.
Grönt te med mango och citrus och en chokladboll med smak av apelsin blev mellanmål på café Kakkupuoti.
På kvällen var det Föreningen Tavastsvenskarnas diskussionsgrupp och det ordnades som vanligt på Café Hemma i centrum av Tavastehus. Där smakade jag då för första gången på Hemmas egengjorda Kombucha (påminde om mjöd men var inte lika sött, mer fräscht och supergott!) samt deras chiapudding med hasselnöt. Jag förstår inte hur alla caféer alltid får chiapuddingarna fasta och fylliga. Min chiapudding blir alltid lös fast jag följer recepten till punkt och pricka?! Endel säger att det beror på vilket märke av chiafrön man köpt men jag har provat olika. Någon som sitter på ett smaskigt recept på chiapudding att dela med sig av?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
bykättika med apelsin
10 januari tog jag tillvara skalet från ekologiska apelsiner och dränkte dem i ättika. Två veckor senare provade jag använda lösningen som b...
-
Ni vet när solens sken förändras på hösten, det blir gulare och solen ligger lägre? När det doftar höst och man känner vibbar av förändringa...
-
Det låter klyschigt men; jag är så jäkla nöjd med min första större tatuering! Jag har drömt om ett blåbärsris i över 3,5 år. Orsakerna till...
-
Jag kommer aldrig känna glädje igen . Så kändes det igår under en stund, precis efter art jag kommit till mammas efter att ha besökt en vän...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar