Månadens tomma #7

Snart rullar december igång och månadsskifte innebär
ju som vanligt att det är dags för Månadens tomma-inlägg!

Denna gång har jag enbart tre tomma. Härrikyy. 

Avon anew clean transforming cleansing balm 50ml. 

Det är alltså frågan om en fast rengöring som smälter 

mellan händerna (av kroppstemperaturen) så att det blir som en rengöringsolja. Jag gillar den här formen av rengöringsprodukt. Jag har provat några olika och just den här har hittills kännats och doftat bäst. Den doftar barrskog. Dock tror jag att även den här innehåller massor av onödiga ingredienser så i fortsättningen skall jag försöka mig på att göra cleansing balm själv eller så köper jag från ett märke som är så naturligt som möjligt. Tips? 

Vitamasques diamond gold dust sheet mask 20ml.

Den här masken doftade väldigt starkt alkoholigt, vilket jag själv anser är ett dåligt tecken för en facemask eftersom alkohol torkar ut huden. Masken innehåller 25 ingredienser varav vatten är först och alkohol på fjärde plats. Dessutom innehåller den flera andra ingredienser som jag inte ens förstår mig på (de ser väldigt kemikaliska ut i sina beteckningar). För övrigt har jag redan tidigare i år bestämt mig för att inte köpa sheetmasks mera eftersom det känns som slöseri på naturresurser. Det går åt t.ex. väldigt mycket (förpacknings)material till enbart en sheetmask. 

Bio2You natural nutritive seabuckthorn cream with panthenol 50ml.

Jag minns när den här kom i Bettebox och vi hade fullt sho med Sandra att ta reda på till vad den här krämen skall användas. Det står inte på förpackningen om den är ämnad för kropp eller ansikte. Efter Sandras detektivarbete hittade hon infon om att den här skall användas på ansiktet. Efter att jag haft den öppnad i drygt en månad började doften i min kräm förändras så radikalt (stark lukt) att jag inte vågade använda den på ansiktet. Eftersom jag inte är en hejare på kroppskrämer blev den här orörd i skåpet ganska länge. Fram till nu i november då jag använde upp den. Jag har inget speciellt att säga om den än att jag nog inte skulle köpa den i butik.

Som vanligt hör jag gärna dina åsikter ifall du provat någon av dessa produkter.  

Arbeta sig utåt.

Jag är i en ond cirkel och nu måste jag börja arbeta mig utåt från den.
Jag har trampat här på samma ställe över två månader nu,
jag har varit bitter, bekymrad och väldigt,
väldigt trött. Trött på att vara trött,  besviken
på att vara trött, besviken på alla negativa känslor
som tar plats i stora delar av vardagen. Ja, det är skitajobbigt
att vara trött, men jag måste kämpa nu.
Jag får inte ge upp. Nu måste jag mer aktivt tänka
på de där små sakerna i vardagen som gör en glad.
Inte drömma mig så långt bort, för det går inte att uppfylla just nu.
Men drömma om små saker såsom kreativa stunder
eller träffar med nära och kära. Kanske planera in en ny hobby
till våren eller en kortkurs i något intressant ämne. 

Tänkte fylla detta inlägg med bilder som för tillfället gör mig glad och varm i hjärtat.

Bildbomb från Kädentaitomessut i Tammerfors 16.11. Det känns
som om det var typ förra helgen jag var där med mamma,
men det är ju redan en halv månad sen! Mamma köpte garn och julklappar.
Själv köpte jag ett garn, tejper, klistermärken och mönstrade pappersark.
Den här mässan var mycket större än jag hade förväntat mig.

Jag har virkat och förpackat en ny modell av makeupremover padsen. 

Den här veckan har jag lite vilat från virkandet. 

För att igen ta nya tag kanske nästa vecka. 

Vi kommer antagligen att åka en lång sträcka antingen bil 

eller tåg i slutet av nästa vecka så då antagligen kommer jag att virka.

Jag har ätit keto-kaka och druckit te från en enormt stor tekopp på café Hemma, provpysslat tags med ny stämpel, bakat rawfood

pepparkaksbollar och fått hem min nya Bullet Journal

(det vackraste blocket jag sett!!!) från Archer & Olive. 

Igår satt jag undan en del av inredningen för att ge plats åt

mina julpynt. Träbocken har Sabina gjort och den fick jag

första julen vi kände varann. Granen på fot har små ledlampor men

jag tycker den är fin även sådär. Tomten har jag fått i present och

den tycker jag passar

bra där sittandes under granen. Stora glasskålen fick jag av pappa

förra julen. Den har jag fyllt med kottar i olika storlek och form 

som jag själv har plockat och målat. Tomten som sitter i skålen är också ett hantverk som jag fått. På mittenbilden syns stora granen som står mitt på Tavastehus torg. 

Det räcker inte med att bara vara trött.

De senaste tretton dagarna har jag haft problem med vänster sida av käken. Jag har haft konstant värk som förvärrats av om jag gapat (t.ex. Gäspat). Vissa dagar har jag inte fått in en körsbärstomat, andra dagar har jag knappt fått in en sked. Jag har sovit ännu sämre också eftersom jag inte kunnat sova på någondera sidan, utan varit tvungen de senaste nätterna att ligga på rygg (ytterst ovant och på sitt sätt obehagligt). Om jag försökt tugga på vänstra sidan har det några gånger hänt att käken "slintat" sidlänges och orsakat sån plötslig och djävulsk smärta som jag inte ens kan kategorisera på smärtskalan.

Igår fick jag stegring och utan andra symptom än ont i käken antog jag att det beror på det. I torsdags tog jag kontakt till kommunala hälsocentralen och de skulle vara i kontakt till mig inom 24 timmar men då inget hörts från dem så kontaktade jag Mehiläinens tandvård idag.

Tröskeln för att gå privat är för mig ganska låg (trots att det är väldans dyrt)   efter att två gånger under samma år (olika tandläkare) på Karis tandläkarmottagning råkat ut för vårdfel.

(bild från förra veckan för att pigga upp inlägget)


Idag kl 16 hade jag tid. Jag berättade om mina besvär. Först trodde tandläkaren att jag menade att tänderna är sjuka men då det gick upp för honom att mina symptom har med käken att göra så kollade han lite närmare på tänderna och kände på käkmuskeln. Ja, tydligen "jobbar jag även på nätterna". Jag pressar alltså tänder. Och eftersom jag har ett tandimplantat som är stenhårt och intakt så är det MYCKET slitage på de andra tänderna.  Speciellt en tand har slitits ned mycket (den brukar även till och från vara sjuk på morgonen, vilket jag nu förstår varför). Jag har en överbelastad käkmuskel. Tandläkaren menade att det är ganska unikt att man bara gnisslar/pressar tänder på ena sidan, för jag har faktiskt inga besvär på högra sidan.

Som jag nu lite läst på så beror tandpressning oftast på stress.  Okej, känner mig fortfarande inte stressad, men kanske min sömnstörning och det här med jobbet påverkar... Tandläkaren föreslog bettskena. Jag är öppen för alla förslag. Bettskenan eliminerar inte problemen (ifall det handlar om stress) men det lindrar symptomen i alla fall. Jag blir dock lätt stressad då jag tänker på att enbart bettskenan kostar 400€. Det jag dock gillar med att gå privat är att det är tammikattn SNABBA RYCK. Det gjordes en mall av mina tänder och redan i början av nästa vecka kommer jag ha en bettskena i mina händer (eller mellan mina tänder, för att vara korrekt). Idag är jag så himla tacksam äver att jag lagt undan ca  30% av lönen på sparkontot varje månad. Jag har inte pressat mig till att hårdspara helt i onödan. :'D

Hoppas innerligt på förbättring i alla fall.
För det räcker tydligen inte med att bara vara trött. Såklart måste man ha andra symtom också.

Vardagliga spartips

Konkreta spartips.
Det är ju enkelt att säga att jag tycker om att tänka sparsamt men att sedan ge exempel då någon ställer frågan "vad är sparsamt, då?" kan vara svårt. Jag har ett par tips jag brukar ge andra som undrar i vilken ända de kan dra ner sina kostnader. Dessa är inga "det ramlar in pengar på kontot" - spartips utan mera vardagliga tips kan man säga.

Köp plastkassar på rulle, de jag köper från S-market kostar 6cent/styck och de går att använda som såväl roskispåsar som förvaring. Eller varför inte som påse att lägga varorna i då man är och handlar.  Jämför priset med dem man köper vid kassan som kostar tre gånger så mycket per stycke! Ja, 18cent.

Skumfairy.
Det är nog typ det bästa tipset jag har till er. Då vi flyttade till Tavastehus köpte Mika en sån där pumpflaska som skummar diskmedlet! Vi märkte ganska snabbt vilken bra investering det var och vi har inte köpt diskmedel sedan dess. Vi fyller på från den stora fairy flaskan och blandar med vatten (ca 1/5 del diskmedel och resten vatten) och så har vi utspätt diskmedel som tack vare skummet räcker till att diska måååånga kärl/pumpning skum.

Podden existerar!

Sådär, idag har jag provat mikrofonen och Audacity för första gången. Podden existerar! Jag hade inte kunnat föreställa mig hur mycket tid det kräver att klippa i ett poddavsnitt men det kräver en hel del klippning att få bort alla "öööö, hmmmm, mmmmmmm, eeeeeehm" som en lyckas trycka in mellan alla ord. Det här inledande avsnittet är.... lite flummigt, men jag var tvungen att få gjort det så att jag kan komma igång ordentligt. Lite förskräckt är jag ännu över hur mycket klippjobb det är (sjukt i rumpan av att sitta så länge) men jag kommer definitvt ge poddandet flera chanser.

Klicka in dig till podden HÄR. 

Fett är (inte) orsaken till allt ont

Varför stoppar vi i oss sådant som kroppen har ett enda sho med att bryta ner och göra sig av med?

Jag frågar mig själv samma sak varje gång jag ätit en påse lösgodis, som jag köpt för att stilla mitt för länge sedan inrotade sockerberoende. Jag vet ju vad socker gör med kroppen och är själv ett vandrande exempel av vad som händer då en minskar med kolhydratintaget. Jag slutade äta det (ack så goda) brödet, smaksatta yoghurten, pastan, läsken, juicen. Jag levde flera år i tron om att rågbröd är hälsosamt. Jag trodde helt enkelt min livsstil var hälsosam och jag visste inte i vilken ände jag skulle börja för att bli av med min övervikt. Fettskräck hade jag också. Godis åt jag en gång i veckan - men vem åt inte? Då jag bröt mitt mönster, ändrade om kosten och valde hälsan, genom att äta liberal LCHF (även LCNF), då gick jag ner i vikt utan större ansträngning. JAG VET att kroppen behöver fett, för på det hålls en mätt. Kroppen behöver inte dessa otroliga mängder av kolhydrater som marknadsförs som hälsosam, balanserad kost. Människokroppen är inte, utvecklingsmässigt, redo att ta emot så mycket socker på en gång som en får i sig genom t.ex. en portion ris eller pasta.

Jag blir bestört då jag läser om att man fortfarande 2019 anser att en portion hönsfrikassé med ris är hälsosamt. Samt att man helst då till maten skall dricka fettfri mjölk! I boken Matrevolutionen av Andreas Eenfeldt förklaras och omkullkastas alla s.k. studier som påstår att man skulle bli fet av fet mat. Visste ni att det inte finns en enda pålitlig källa om att mindre fet mat skulle minska hjärtsjukdomar?  Flera av dessa  påstådda "forskningar" är dessutom ekonomiskt understödda av företagsjättar som gör lightprodukter (fettsnålt = mer socker i produkten, dessutom ofta fullproppade med E-koder). Eftersom fettsnåla produkter då inte innehåller fett, som bidrar till mättnadskänsla, äter en person som följer fettsnål kost oftast större mängd mat och får därmed i sig ytterligare kolhydrater.  
Mättat fett är en viktig byggsten i människo- och djurkroppar, varför skulle det då vara skadligt för oss att få i oss det? Låter inte det minsta rimligt. Varför uppmanas en från barnsben att välja fettfri mjölk och andra fettfria meijeriprodukter? Bröstmjölken innehåller rikligt med mättat fett -  det är ju som att påstå att alla mödrar då försökt förgiftat sina barn. Själv gick jag ner i vikt när jag trotsade fettskräcken och började dricka röd mjölk.

"Om socker och vitt mjöl får dina tänder att ruttna, vad gör de då med resten av din kropp?"

Dessa människor som propagerar lightprodukter vill inte väl. De vill inte att vi skall leva hälsosamt. De vill göra pengar. Och det går att göra pengar då största delen av befolkningen inte orkar eller bryr sig om att leta upp fakta.

 Jag påstår inte att jag är perfekt och att jag aldrig gör misstag gällande mat och näring. Det är inte lätt att välja rätt alla gånger.

Jag skulle bara vilja nå ut till alla de som fördömer sig för att de äter fettsnålt men inte ser resultat i sin viktnedgång - skär hellre ner på kolhydraterna. Tänk efter, vad är naturligt? Vad åt man för tusentals år sen? Åt man vitt bröd? Raffinerat socker? Läsk? Kroppen har inte utvecklats i den takt som produkterna på butikshyllorna. Undvik sådant som har en lång tillverkningsprocess eller sådant som inte funnits på våra tallrikar så länge såsom t.ex. Potatis... Ris växer inte heller naturligt här i Norden. Men, människan har alltid fått i sig fett. Fett är svaret på en lyckad viktnedgång. Det är vad jag personligen tror på. Dock skall man minnas det uttjatade uttrycket "Måtta med allt". Man skall heller inte glömma att det som passar ytterst bra för mig kanske inte passar dig men lever du med övervikt - prova! Ge det en chans. Ge DIG en ärlig chans.

Om ni inte är redo att lägga om er kost, rekommenderar jag er i alla fall att börja med att läsa boken.

Månadens tomma #6

Jag skulle egentligen redan förra veckan skriva detta inlägg men den vecksn gick SÅ fort.

Erno Laszlo lift essence lotion 15ml.
Den mest opraktiska förpackningen för en toner. Tonern var trög, lite geléaktig och det var en liten kamp varje gång att få ut produkt. Det kom ofta alltför mycket produkt. Jag var så störd på den opraktiska förpackningen att jag glömde känna efter om produkten var bra eller ej.

Monu Skin Line smoothing night renewal complex 30ml.
En nattkräm min hy tyckte om. Den återfuktade effektivt och absorberades snabbt, den lämnade inte en fet hinna, såsom många andra nattkrämer har en tendens att göra på min hy. Jag gillade den här. Doften var på gränsen till för stark och stickig, men det var överkomligt.

Dermosil Nature deo roll-on 50ml (aluminiumfri).
Jag hade den här gaaaaanska länge innan jag kom mig för att använda den. Jag gillade den inte då jag provade den första gången, jag upplevde då att den orsakade mycker mer och illaluktande svett. Men sen var jag "tvungen" att ge den en andra chans i.o.m. köpstoppet och nu gillade jag den mera. Inte så att jag kommer att köpa den igen men det var ok att använda den.

Urtekram Hand cream aloe vera 75ml.
Jag fick den här 2017 till födelsedagspresent. Jag öppnade den genast (förstås!) och sedan har den väntat på att bli använd... Jag tror jag haft den med i något tidigare "projekt använd upp" eftersom jag gjort en märkning på tuben. Nu har jag i alla fall använt upp den. Den var tjock och riktigt återfuktande, dock absorberades den inte riktigt så effektivt in i huden för om jag fick ens lite handsvett så rann den av.

KC professional Color mask Red 40ml.
Jag har haft den här röda hårmasken förut och jag gillade den redan då. Egentligen är nog KC professionals färgande hårmasker mina favoriter. Den här blandade jag i en orange hårmask för att göra den.. Ja... MINDRE ORANGE. Det var effektivt.

Dermosil Eye cream Q10, 15ml.
Trots sina 15ml var den här ögonkrämen oerhört dryg! Då jag använt den i typ en evighet försökte jag lite känna efter hur långt ner i tuben jag kommit och till min förvåning hade jag då använt ungefär bara halva. Den här återfuktade huden kring ögonen riktigt bra och kändes prisvärd. Jag kommer antagligen att köpa denna igen.

Introvert HSP

Jag som är en introvert hsp (hsp står för highly sensitive person, som på svenska blir högsensitiv person) brukar undvika att gå till exempelvis mataffärer under specifika tider t.ex. Mellan 16-17 varje vardag eller fredagar. Jag blir så otroligt trött och slut av allt svammel och alla människor som yrar omkring. Eftersom jag jobbar i skift och inte har ledigt specifika regelbundna dagar så glömmer jag ibland bort mig lite. Som idag t.ex. då jag undrade för mig själv "vilken jävla högtid det är på kommande då det är så många människor i lidl" men kom sedan på att det är fredag och klockan hade precis passerat 14. Eftersom jag är högsensitiv och blir väldigt trött av (oönskade)  ljud brukar jag ibland gå omkring med hörlurar i öronen för att filtrera bort svammel. Det är ganska effektivt då det inte är mycket folk, men nu störde hörlurarna mig, de var lite ivägen och de filtrerade ju även bort det att jag inte hörde om någon närmade sig och ville gå förbi mig (blev påkörd av en butiksvagn...). Men jag måste nog ge lite feedback åt lidl. Alltså fast jag stod i andra ändan av butiken så hörde jag pipet från kassorna då de blippade varor. Å då har jag inte ens speciellt bra hörsel! Alltså varför måste deras streckkodsavläsare ha så hiskeligt högt ljud? Någon som kan förklara detta? På tal om citymarket eller S-market, då de har uppläst reklam inne i butiken...  "med våran utmärkta kyckling gör du den bästsmakande hönsfrikassén... Ingredienserna hittar du här o här o här". Man blir ju skiträdd när en främmande persons röst skär genom allt annat svammel mittiplötsligt.

Oftast då jag besöker lidl brukar jag passa på att storhandla. Även om deras kassor är lika stora som i andra butiker så brukar jag känna mig otroligt stressad i lidl. Det känns som att kassapersonalen har prestationskrav på att blippa så myclet produkter som möjligt för igen en gång så såg kassapersonalen lite besvärad ut då jag i lugn och ro packade mina plastkassar logiskt, som i tetris. Idag valde dock personalen att visa sitt missnöje genom att slänga ett av mina brödpaket mot mig. Lite som stt "skynda på då!" och nästan medvetet för att protestera saktade jag ner farten på mity packande. Varför så bråttom, liksom?

Ni som tycker att jag klagar på små saker och tänker att "går du till butiken är du ju en av dem som skapar detta svammel" och ja, det är helt riktigt. Men att handla mat är ett nödvändigt ont. Det är inte något jag njuter av men det måste ju göras.

Idag igen var jag helt slut i knoppen efter att jag kom ut från Lidl, men jag var ännu tvungen att åka via S-market och handla för lidl hade inte bearnesås. Läget var nästan ännu värre i den sistnämnda butiken.

Vem annan tycker det är jobbigt att handla?

Vad minimalismen och köpstoppet lärt mig

Jag pratar om minimalism med vänner, bekanta och med endel arbetskamrater ibland. Jag vill inte kalla mig minimalist - jag känner att jag inte är där än. Men då jag pratar om minimalism pratar jag om min resa mot att bli en minimalist. Det här med minimalism är ju även väldigt brokigt och var och en kan själv göra sin tolkning av vad minimalism är. För mig, som är en före detta hamstrare, är minimalism ett enkelt och rent hem. Ett hem var det inte finns massa triggers (saker, prylar, pappershögar) till ångest. Jag har turen som hittat en partner som så gott som alltid varit minimalist (utan att han vetat om det) och som alltid haft väldigt god ordning. Det har inspirerat och motiverat även mig. Minimalismen har gett mig, förutom mindre ångest, mer frihet. De prylarna vi har hemma kräver inte en evighet i underhållning (t.ex. Dammtorkning av inredningsprylar). Jag har gjort mig av med saker (sålt, skänkt, slängt) som jag aldrig hade trott jag skulle klara av att göra mig av med. Främst för att de var starkt förknippade med specifika minnen eller känslor.

Jag har inte ens hållt räkning på hur många stora sopsäckar med saker jag fört bort. Jag minns de 3 första. I samband med min viktresa och livsstilsförändring började jag rensa ut prylar. Jag tror det var mitt undermedvetna som kickade igång allting. Mitt undermedvetna "insåg" det som varken hjärnan eller hjärtat orkade se - att en förändring för den egna hälsan måste ske.

I början av min resa mot minimalism led jag fortfarande av shoppingberoende. Det stillades pikulite, jag blev aningen mer uppmärksam, men jag föll många, många gånger tillbaka och tröstade mig själv genom att köpa dyra (OCH billiga) skönhetsprodukter, som jag trodde jag skulle uppnå nån slags status med. I själva verket förblev de flesta produkterna orörda. Det var först förra hösten som jag på allvar insåg mitt ohälsosamma förhållande till shopping. Jag hade länge levt på "om 6 dagar får jag lön, jag kan köpa det här nu, ta på räkning och betala inom 14 dagar". Jag shoppade utan pengar. Jag försatte mig själv i jobbiga situationer några gånger genom detta eftersom lönen inte alltid kom då den skulle när jag var bara en inhoppare. Väldigt ofta skickades räkningen per e-mail och hamnade bland de andra 10 000 olästa mejlen från alla dessa webbshoppar jag hade signat upp mig för, för att få reda på ERBJUDANDEN. Då räkningen kom i pappersform hamnade den i högen med de andra oöppnade breven.  Jag skämtar inte när jag säger att jag säkert betalat 20 påminnelseavgifter i mitt vuxna liv. En gång kom det ett brev från en firma som hotade med indrivning. Av någon "skum" orsak öppnade jag faktiskt det brevet. Jag minns att jag blev helt kall för jag blev så till mig. Jag förstod ju att det var en allvarlig sak. Jag betalade genast räkningen och lovade mig själv att aldrig tillåta mig vara med om något liknande igen.

Det är först efter att jag inlett mitt köpfria år i år som jag insett vilken shoppinggalen person jag varit. Att jag försökt bota min ångest med köp som orsakat snabb och kortvarig tillfredsställelse.  Att jag nog (som min syster en gång sade) skulle platsat i serien Lyxfällan. Under mitt köpfria år har jag helt klart blivit mer medveten om inköp. Jag har insett vad som är viktigt och jag har lärt mig att skilja på vad jag på riktigt behöver och vad jag s.a.s. villhöver. Jag har även för första gången i mitt myndiga liv börjat spara. Jag sparar både till framtida huslån och på vanligt sparkonto. Jag hoppas att jag snart skall kunna börja spara genom andra kanaler såsom fonder och dylikt. Nuförtiden får jag värsta kickarna av om jag lyckas ha kvar pengar på brukskontot då följande lön dimper in. Jag sätter alltså ALLTID undan pengar i början av månaden. För tillfället sparar jag minst 550€/månaden (med en närvårdarlön) . Då lönen kommer betalar jag det kvarvarande från tidigare månaden in på sparkontot. Ibland är det bara 16€, någongång har det varit 99€.

Under det gågna året med köpstopp har jag lärt mig massor om sparande, återbruk, mina egna köpvanor och att uppskatta små (ibland gratis)  saker i vardagen. Idag kan jag bli otroligt lycklig av att smaka på ett riktigt gott te eller en nötblanding. Jag uppskattar naturen på ett helt annat sätt än tidigare. Jag njuter av alla dofter och färger. Jag mår bra i att ha färre saker omkring mig och av att spara, helt enkelt.

I dagens läge kan jag njuta av och uppskatta något så enkelt som levande ljus

Jag vill passa på att tipsa om detta supergoda te! 

Det känns bättre

Hellurei,

Vill börja med att tacka för alla värmande kommentarer jag fick på mitt förra inlägg för en dryg vecka sedan. <3

Nu har jag haft utvecklingssamtal och det samtalet började i princip såhär "jo, jag mår helt bra, men jag är oerhört trött eftersom jag inte sovit en ordentlig natt sedan öööh, kanske augusti, jag går på låg energi hela tiden" "vet du vad som kan vara orsaken till din sömnlöshet?" "jag tror det kan ha att göra med att jag tänker på jobbet mycket, jag analyserar och funderar och det känns som att jag inte trivs, att det kan hända att jag kanske inte fortsätter här efter 26.1." 

Och med det sagt kändes allt så mycket lättare. Det fick mig ju inte att börja trivas, men trycket över bröstet lättade och klumpen i magen försvann litegrann. Det har inte varit lätt fär mig att acceptera att detta kanske inte är en plats för mig - jag trodde inte ens det fanns arbetsplatser var jag inte skulle trivas!

Vi pratade om nuläget, att jag ändå utvecklats och framförallt mina språkkunskaper har utvecklats otroligt mycket. Visst böjer jag vissa ord fel ibland och använder endel ord i fel bemärkelse men mina arbetskompisar rättar mig snabbt, då de vet att jag vill att de rättar.

Jag beskrev min känsla av att vara passiv och överlopps och att jag inte alltid ser var jag behövs eftersom detta i första hand är en arbetsplats som tillämpar verbal handledning och jag kommit fram till att jag är en görande person och att konkret vårdarbete verkar vara mer min grej.

Inga beslut är ju ännu hackade i sten, men det känns skönt att ha öppnat några möjligheternas dörrar. Det är ju ganska vanligt, vad jag förstått, att folk blir kvar på arbetsplatser de inte trivs på bara för att det är så arbetssamt att söka nytt jobb. Jag tycker också att det känns arbetssamt och skrämmande (dels för att jag har svårt med förändringar) men man kan ju inte utvecklas som person om man inte tar tag i det som gör att man mår dåligt. Nu mår jag inte direkt dåligt av mitt jobb, för jag tror att jag tagit tag i det i precis rätt tidpunkt. Dock mår jag inte så bra för att jag är trött hela, hela tiden och jag kommer inte ihåg t.ex. konversationer eller överenskommelser och det känns både skrämmande och frustrerande.

Från onsdagen och framåt fick jag sömn helt bra, lite för bra, för jag somnade på soffan medan vi hade gäster, jag somnade också på soffan då vi var gäster.. Det kändes liksom som om någon slags blockering hade släppt och jag kunde inte hejda mig. Jag försökte vakna till i flera omgångar men det gick inte, ingendera gångerna.  Inatt skulle jag nog fått sömn om jag inte hade blivit så ledsen precis innan jag skulle släcka lampan. Jag tänkte på jobbet och en tråkig sak jag orsakat för att jag glömt på grund av att jag var så trött... Och så var tankeverksamheten på högvarv igen....

Nå, mjukstart denna måndag då jag skall först till kvällen på jobb. Kvällsskift är sköna då man sovit dåligt.

2 dagar av ingenting

Jaha, är det såhär det skall kännas att arbeta - att ligga platt då man har två lediga dagar efter varann...

Jag har alltså haft två mycket efterlängtade lediga dagar. Båda dagarna har jag haft enormt svårt att få sömn, men nästan ännu svårare att stiga upp. Jag har haft två larm som ringt med snooz på 3 minuter. Ändå har det tagit mig 1-2 timmar att slippa upp från sängen. Igår gjorde jag ingenting förutom värmde soppa och storhandlade. Hade lite svårt att få sömn.

Idag har jag gjort pikulite mer. Jag har varit i förrådet och packat om lite grann. Jag fotade allt från fjolårets julmarknad och satte det till salu i olika prylisgrupper på facebook. Jag hittade även lite andra prylar att skänka och sälja. Att rensa är en av de få saker jag FÅR energi av.

Men ja, mer än det har jag inte gjort idag.

Jag kände mig slut då jag gick och lade mig men direkt vi sagt Godnatt ploppade jobbet fram (som så många gånger tidigare under dagen). 20 minuter låg jag och vejvade med tankarna. Ständigt påminde jag mig själv "TÄNK INTE PÅ JOBBET." Men lika envist dök tankarna upp igen...

Min väg mot mininalism får puffar mot rätt riktning alltemellan :)
Jag har även gjort en "spargris" eller skall man kalla det vad det är en "sparskål" vart jag har tänkt att jag samlar alla pengar för allt vad jag säljer prylis & hantverk på FB från 8.10-31.12.19 Den summan jag sedan har i burken för jag över från brukskonto till sparkonto :) den kan ju händ att det är 20€ som idag, eller 50€, det är ingen som vet, men alla vet att MÅNGA BÄCKAR SMÅ.

Nu  när det känns skit för att jag helatiden är trött (skärpte mig med D-vitamin och Järn idag!) så skall jag försöka att ännu mer glädjas över de små sakerna. Plötsligt blev det allt viktigare att planera in en liten, men viktig, rolig händelse för varje vecka.

Högvarv, svett och hjärtklappning

37 dagar.

Det är minst 37 dagar sedan jag sovit en kvalitativ god natts sömn.
Det kan ha börjat redan i augusti, det jag vet med säkerhet är, att jag inte sedan september sovit en hel natt. Jag är konstant trött, hela tiden. Då kvällen kommer och jag äntligen slipper till sängs (vi lägger oss oftast kl 22) så börjar hjärnan gå på högvarv, jag får hjärtklappning och börjar svettas. Jag måste distrahera hjärnan med internet. Jag kollar igenom lite bilder på instagram, försöker läsa något, så jag kan styra bort tankarna. Till sist lägger jag en asmr video på youtube, till det brukar jag till sist somna. Det kan dock ta någon timme av att lyssna på avslappnande ljud innan jag får sömn.

Ännu för någon månad sedan hoppades jag på god sömn följande natt, nu har jag accepterat läget och förväntar mig inget längre. Jag tänker att sömnen bara är ett medel för att komma till följande dag lite snabbare. Så att nedräkningen till de lediga dagarna går lite snabbare.

Hjärnans högvarv orsakas mest av tankar kring jobbet. Ibland kring sparande. Hur man så effektivt som möjligt kan spara ihop en bra buffert. Men jobbet är det som gnager på mig inifrån, jag kommer ständigt (konstant, helatiden och jag skämtar inte) på mig själv med att mala tankar om jobbet. Samma frågor, samma känslor, samma analyser. När jag duschar, gör mat, pysslar, ser på TV. 

På jobbet försöker vi med klienterna arbeta mycket med känslor. Det innebär att även vi handledare berättar om våra känslor. Och jag är ständigt trött. I början fick jag dåligt samvete om jag berättade att jag är trött. Nu när tröttheten lagt sig som ett lager över min vardag så orkar jag inte bry mig längre. Ok, jag har fortfarande dåligt samvete över att medge att jag är trött. Varför? Jo för jag har inte villa, barn eller ens en hund att ta hand om. Vem är jag att påstå att jag är trött? 

Inläggets bilder kommer från bildbanken Pixabay.

Det att jobbet tar upp så mycket av min vardag på det viset, genom sömnbristen, tankarna (analyserande, oron) under varje ledig stund gör att jobbet hela tiden är närvarande, också på fritiden. Detta har svängt till en ond cirkel som orsakat att jag känner otrolig press under mina lediga dagar att göra (läs; prestera) så mycket som möjligt för att känna glädje över att gå till jobbet. Förstår någon ens denna dumma tanke?

Jag märkte det inte ens själv i början, det var min kära som sade "Märker du inte vad du gör? Ta det lugnt nu lite, du behöver inte prestera hela tiden. De lediga dagarna behöver inte vara produktiva, du behöver vila också". Den där dagen han sade detta var jag så trött att jag bara grät för jag var så frustrerad över att jag inte hittat på något innehållsrikt att göra då jag en gång var ledig. Jag ville inte känna söndagsångesten över att hamna gå till jobbet följande dag.

Ja, min söndagsångest infaller ju liksom sällan på en söndag, eftersom jag arbetar periodarbete i skift. Inte direkt för att "vardagen" börjar följande dag utan för att jag inte fått gjort allt som står på listan inne i huvudet, för att det jag fått gjort inte motsvarar mina förväntningar. Min egen tolkning av ovanstående är ändå detta: att jag inte trivs på jobbet och försöker ignorera det genom att fylla min lediga tid med "roliga händelser" när min kropp och knopp egentligen kräver konkret vila. För att då man tillåter sig att vila, finns det risk att tankarna och känslorna smyger fram.


Jag har dåligt samvete över att jag "inte trivs" för jag har faktiskt så bra kollegor och förman! Denna arbetsplats är beundransvärd eftersom jag sällan upplevt en chef som inte utövar maktmissbruk.

Jag känner ett slags tvång över att vara t a c k s a m. Jag har ju faktiskt ett jobb (ok inte fastanställd, men vikariat och 100% arbetstid). Jag tror min trötthet grundar sig på att jag inte trivs med arbetsuppgifterna. Missförstå mig inte här, det är inte så att jag hatar mitt jobb. Jag tror bara att jag behöver växa lite som vårdare först. Den här arbetsplatsen för med sig mycket utmaningar som jag som vårdare och person upplever som ganska svåra. Jag beundrar dem som ser denna arbetsplats som precis rätt plats för dem, de som ser detta jobb som sitt livskall.

Och vet ni, jag har genom månadernas gång försökt ändra mitt eget förhållningssätt, se på jobbet med positivare attityd. Men jag har insett; mycket kan man ändra med sin egna attityd, men alla jobb passar inte alla personer. Livet är kort och det är sorgligt att slösa det på ett jobb som gör en olycklig.

Genom detta konstaterande har jag på ett sätt kunnat acceptera att detta inte är en plats för mig, det har varit en lättnat att kunna erkänna för sig själv.
Ett jobb skall visst göras med 100% hjärta och hjärna anser jag. Men det är väl inte meningen att man skall gå sönder inuti på grund av ett jobb?


Jag hoppas och tror, att lättnaden över detta skall få mig att kunna sova bättre. Ännu har jag inte upplevt några förändringar, men de måste ju ske, eller hur?

Jag har en lista över saker som gör att detta jobb inte känns som min plats, men det är ganska torr läsning så jag skriver inte det denna gång. Är du intresserad av att få en inblick i vad jag jobbar med? I så fall kan jag presentera mitt jobb kort och konkret i ett annat inlägg.

 Jag kände mest ett behov av att nå ut. Kanske det finns någon annan som är eller varit i en liknande situation som skulle vilja bolla lite tankar eller idéer hur man kommer vidare, hur man orkar vikariatet till slut.

Min egna motivation känns nu lite högre genom att jag lyssnat till mig själv och nu känns det inte som oöverkomligt att vara kvar till slutet av januari. Jag kommer ändå göra mitt bästa och ge 100% av mig själv fast jag bestämt mig för att prova på annat efter detta vikariat. 

Vad gör man med känslan av att man borde vara tacksam och inte är det? Vetskapen om att jag i framtiden kommer jobba med något annat, på ett ställe där arbetsuppgifterna känns helt rätt men arbetsledningen kanske är genomrutten känns skrämmande. Men jag tror det är lättare att leva med rutten chef än att ha arbetsuppgifter man inte trivs med. Vad tror du?


Det finns säkert någon som tänker "vad gnäller hon?!! Det är bara ett jobb!"  Detta är en helt ny och unik situation för mig. Jag har aldrig tidigare upplevt att jag vill byta jobb, jag har alltid varit tacksam och hittat tillbaka till motivationen för att utföra ett jobb.

En ledig vecka: del 2

Sådär, jag nämnde i förra inlägget att vi hade plättkalas på måndag kväll. Supermätt och belåten gick jag och lade mig och vaknade sen (inte så utvilad) på tisdag morgon, det var dags att packa ihop sakerna, jag hade ju lyckats sprida ut mig lite överallt under de där fyra dagarna.
Jag tankade bilen och körde raka vägen till Lankka för att hälsa på Sabina. Sabina som jag pysslat med i över två år. Vi har sålt på Ekenäs julmarknad ihop i två år. Det känns nog sorgligt på ett sätt att inte kunna göra det i år. Det var ju som en tradition nästan redan. Vi förbättrade världen lite och åt  Sabinas hemlagade morotspurésoppa. Aj aj va den var god!

Då jag åkte från Sabinas var jag en sväng in via Emmaus loppis i Knipnäs. Emmaus är ett av mina favoritloppisar men efter att loppisvärlden blev allt mer uppmärksammad så höjde de priserna rejält och t.ex. kläderna steg ganska mycket i pris... Det jag främst fyndat på Emmaus är pysselmaterial i form av nyckelringar och böcker till papperspyssel. Även lite textiler och garner. Mitt nuvarande absoluta favoritloppis i Ekenäs är ändå Loppis Trollet. Jag hann tyvärr inte besöka det alls under mina lediga dagar och det harmar nog lite. Loppis Trollet är ett jättestord (i alla fall i Ekenäsiska mått mätt) självbetjäningsloppis där "vanliga människor" kan hyra bord. Oftast kan man hitta saker riktigt billigt där eftersom de som hyr bord där verkligen vill bli av med sina prylar.

På tisdagskvällen var jag bjuden till Hanna. Nej, egentligen hade jag bjudit in mig hos Hanna! Hanna har en vuxen katt, Viggo, och under sommaren hade hon skaffat en kattunge, Morgan. Jag undrade om hon inspirerats av Morgan Freeman, men det var någon annan, mindre känd Morgan (lögn) som hon döpt katten efter. Jag blev bjuden på något simpelt som ugnsbakade bär och havreflingor? Jag har ingen aning vad det var, det lät superenkel och det var i alla fall supergott!

Tiden hos Hanna bara flög iväg. Vi hade inte setts på säkert över ett halvt år, ändå kändes det som betydligt kortare tid... fy vad skrämmande det är hur tiden går snabbt! Vi hade mycket att prata om och det kändes som om tiden inte riktigt räckte till...

Jag åkte till mammas och sov en orolig nattsömn och på onsdagen hade jag en lunch med Sara och Nikki inplanerad. Sara hade kört hela vägen från Åland och jag uppskattar så innerligt att hon ville komma och träffa mig. Hon hade ju givetvis även annat inplanerat för sin vistelse i Ekenäs, men jag blev riktigt varm om hjärtat när vi fick till en träff. Det är ju inte ofta vi ses heller, kanske 1 gång i året, om vi har tur och får till det! Vi åt lunch på Cafferiet i Ekenäs. Jag tyckte inte så mycket om  min lunchsallad, den var dränkt i en alldeles för söt sås, men sällskapet var jag desto mer tacksam över!

Efter träffen med Sara packade jag snabbt ihop mina grejer och började köra mot Tavastehus. Det är egentligen inte långt till varken Ekenäs eller Kimito, men det är nog en fördel om man har mer än en dag på sig då man rör sig söderut för vistelse, då det ändå blir flera timmar körning. Hemma i Tavastehus var jag på onsdagskvällen.

På torsdagen cyklade jag in till centrum för att köpa lite nödvändiga grejer, såsom garn (jag har blivit totalt frälst i att virka!), flaskor att göra saft i och syltburkar. Plötsligt fick jag så jävla bråttom och hoppade på cykeln för jag hade en tid hos fysioterapeuten, det var fascia-behandling denna gång. Jag mindes nog min fysiotid, jag hade bara inte sett att tiden gått så snabbt.

Virkat pannband med reflexgarnet hohde från Novita. 

På fredagen gjorde jag sylt på fryst aronia. Den blev fruktansvärt äcklig. Bären var jättesträva, jag kände mig lurad eftersom folk hade sagt att de smakade ännu godare efter en sväng i frysen (jag tyckte de va goda som färska, direkt från busken). Tanken var att jag även skulle göra vinbärssaft men det orkade jag inte efter syltfiaskot... Jag har fortfarande aroniasylten i burkar men jag tänker nog slänga bort den för jag kommer inte äta den. Vad skall jag nu göra med aronian jag har i frysen?

Lördagen innebar sedan att det var dags att fara på jobb. Jag hade kvällstur och innan det gjorde jag inte så mycket. Jag tog det lugnt och skrev blogginlägg del 1 av min lediga vecka.

Jag träffade jättemånga fina och saknade människor under min lediga vecka. Jag fyllde den verkligen med saker och aktiviteter jag tycker om och njuter av. Men jag sov dåligt och kände en slags sorg alltmer veckan gick. Mer om det en annan gång.

Månadens tomma produkter #5

Oktober rullar på redan och här presenteras nu månadens tomma produkter som toh slut under september.

Mizon essence mask acerola 23g

Den här masken lär ska öka kollagenutsöndringen i huden. Jag vet inte vad acerola är men bären på bilden ser ju helt ut som tranbär. Enligt anvisningarna skulle man massera in överflödet i huden men det absorberades inte, det bara gled runt på huden så jag var tvungen att torka av det. Dessutom luktade masken väldigt alkoholigt och stack lite på huden. Jag kommer inte köpa denna igen! 

Dermosil Facial Tonic Ansikstsvatten 150ml

Den här tonern är alkoholfri och därmed skonsam för huden. Den doftade milt och nästintill som lingonjoghurt!? Plus för att produkten är ekocertifierad. 

Jag har redan köpt en ny och jag hoppas att den är minst lika bra. 

Avon magix HD finish powder 9g

Det här pudret var väldigt fint malet och ett av de bästa finishing powders jag använt. Puder ser överlag ganska lätt torrt ut på mig, oberoende märke så det kan jag inte ge minus för. 

Jag har redan ett nytt exakt likadant puder i användning.

Simple kind to skin eye-makeup remover pads 30pads

Dessa avlägsnade effektivt även vattenfast mascara. Jag gillade dem skarpt och jag var riktigt nöjd över att jag fyndade dessa på rea. Jag hade ju gärna köpt dessa igen men eftersom jag fått en gnutta klimatångest så har jag insett att alla såna här produkter är icke-miljövänliga. 

Aco lip cerat 5ml

Detta är mitt favoritläppfett genom tiderna. Jag har köpt det igen och igen under säkert minst 5 års tid!  Det kan enbart köpas där aco-produkter säljs i Finland, alltså på apotek. Det här läppfettet återfuktar läpparna utan att torka ut dem i längden. 

L'occitane en provence 

- micellarshampoo 6ml

- delicious lip scrub with raspberry 1ml

Om shampoot har jag antecknat att provet räckte mer än väl till hela håret (jag har axellångt, tjockt hår) och att det rengjorde håret effektivt. Jag minns hur håret blev strävt under tvätten, och det vetni, betyder att håret är riktigt rent. Läppskrubben var superfräsch och lite rinnig, alltså lätt att använda och massera in på läpparna. Provet räckte till två gånger och hade säkert räckt till en tredje gång om jag hade tänkt lite efter innan jag tryckte ut produkt. 

Jag har provat L'occitane produkter genom prover, som jag fått av min syster,  nu några gånger och jag har hittat produkter jag skulle vilja prova i full storlek. Å andra sidan, skulle jag vilja prova flera L'occitaneprodukter i t.ex. Minisizes. Och nu jar L'occitane äntligen släppt sina julkalendrar för i år. Jag skulle vilja ha den förmånligaste. 

En ledig vecka: del 1

Så har jag en ledig vecka bakom mig. Den var så efterlängtad och det behövdes verkligen. Jag kämpade på så med orken de där sista dagarna på jobbet innan ledigheten. Ändå hade jag lite ångest igår över att jag REDAN måste tillbaka till jobbet. Jag va rinte klar med ledigheten liksom. Jag hann med mycket men inte med ALLT! Är jag lite naiv kanske?

Dessutom sov jag jättedåligt under den här veckan så igår var jag så trött att jag fick gråtattacker i flera etapper. Då gråtattackerna kom försökte jag styra bort tankarna genom hushållsarbete, pyssel eller genom att lägga mig ner och vila. Det hade en viss lindrande effekt.
Nu tänkte jag i alla fall att jag skulle dela med mig av vad jag sysslade med under veckan.

Vi kom till Ekenäs på fredag kväll, vi sov hos mamma i deras nya hyreslägenhet. Alltså, senast jag hälsade på mamma i Ekenäs bodde de ännu i egnahemshus i Knipnäs. Det har hänt mycket på kort tid! På lördagen besökte jag Ekenäs Höstmarknad med Emilia och hennes familj. Sen körde jag till Kimito för att gå på 1-årskalas hos min brorsdotter. Jag gav henne en röd 100% bomullstunika från Polarn o Pyret. Ifjol fick hon en dräkt från Polarn o Pyret i julklapp - är det lite obvious att kag gillar den butiken? Jag tycker de har kvalitativa barnkläder. Det verkar nog t.ex. Lindex också ha men jag föredrar PoP. Dessutom tänker jag lite framåt, att om de sen vill sälja kläderna då de är urväxta så kan de säkert få en bra slant för dem.

På söndagen hann vi inte göra så mycket annat än ta en promenad i solskenet med mommo (Mika och jag sov hos mommo lö-sö, sen sov jag själv hos mommo sö-ti) innan det var dags att köra mot pappas. Vi skulle till Reso och hälsa på släktingar. Släktingar jag inte visste om att jag hade förrän för nästan exakt 2 år sedan. Då hade pappa, syrran och brorsan åkt dit för att träffa dem men jag kunde inte då jag hade praktik. Nu fick jag chansen att fara med. Stort kändes det. Besöket var hem till pappas moster och pappas ena kusin var där. Jag såg foton på mina småkusiner. Vi bläddrade i en bok som handlade om de som blev evakuerade från Kyyrölä i Karelen. Därifrån min släkt kommer. Min farmor var bara ett barn när hon 1939 evakuerades från sitt hem.  Här i Tavastehus finns ju ett företag som heter Kyyrölän savi, de drejar olika produkter i lera. Det härstammar från samma Kyyrölä by som min farmor var hemma från. Det känns så himla fint att ha kontakt med sin släkt. Och veta lite mer om "sitt ursprung". Karelskt blod.

På söndag kväll hann jag plocka lite svamp innan det började skymma. Jag hittade (till min förvåning) en hel del kantareller, taggsvamp och några trattkantareller.

På måndag var jag i skogen, närmare bestämt på ett kärr och plockade tranbär 3,5L och 0,5L odon.

Jag var två timmar på kärret, sen hem till pappa och tömma plock-kärlen, äta och sen for jag tillbaka. Då jag skall kliva ut ur bilen möts jag av detta:

En vitssvanshjort som står blickstilla och glor på mig en god stund. Jag kan ju inte vara sämre så jag glor ju tillbaka. Jag fotar och filmar den inifrån min trygga bil. Den blir inte ens rädd när jag slår på tuten några gånger. Märklig. Till sist lunkar den iväg över kärret och jag kunde fortsätta med mitt plockande. 

På måndag kväll gjorde mommo plättar och jag körde efter min kusin från Brusaby (där hon studerar) så hade vi plättkalas! Plättarna var gjorda på havremjöl och innehöll inget socker men var PRECIS LIKA GODA SOM NÄR JAG VAR FEM ÅR. Nostalgiskt. 

Jag avslutar här och skriver om resten av veckan i ett nytt inlägg. Det blir så råddigt att skriva ett långt inlägg i bloggerappen på telefon. 

Enmannashow

Nå, efter ungefär 1,5 månaders funderande av och an - skall jag, skall jag inte? Är jag tillräckligt bra till det? Tänk om intresset svalnar innan det ens startat? Det är frågor som snurrat i huvudet på mig de senaste veckorna. Men idag bestämde jag mig för att jo. Jag ska!
Jag skall börja podda. Jag laddade ner ett inspelningsprogram och beställde en mikrofon idag. Jag blev smittad av poddiver efter att jag varit hos Sandra och Per och spelat in ett poddavsnitt den första augusti.

Bild från Pixabay

 
Jag ville ha en mikrofon som är lite mer avancerad - även om det kunde vara bra att börja med en primitiv och så billig som möjligt. Jag kan presentera den här på bloggen sen när jag fått hem den.

Min tanke är att även prova göra ASMR ljudfiler, för det har hjälpt mig att slappna av många, många, många gånger. Vet att ASMR videoklipp är stort på YouTube, men kan man inte lyssna på ASMR även utan att se en rörlig bild?

Lite andra idéer är bland annat att jag tänkt jag skall intervjua personer med brinnande intressen eller t.ex. be mommo berätta om kriget.

Bild från Pixabay

Jag lär ha tid att spela in i alla fall, jag har ju inte så mycket att göra mina lediga dagar, då jag inte känner någon här. Ännu.

Hur går det ihop med mitt sparande och min strävan mot minimalism att jag har gått och köpt en mikrofon? Ja, det går väl en aning emot mitt sparande och mitt köpstopp men jag ser det som, hade jag inte passat på nu så hade det kanske aldrig skett? Live a little - liksom.

Om detta förblir en enmannashow eller om jag får någon som kontinuerlig gäst i detta projekt får vi se, helt enkelt. Det hade varit jättekul att få någon som kollega i podden.

Förresten, för den som undrar varför jag ofta har bilder från Pixabay beror det på att jag inte för tillfället kan överföra bilder från min telefon till datorn, var jag ibland skriver blogginlägg, det är därför. På Pixabay kan man gratis ladda ner bilder som man fritt får använda.

Om en våg

Varje gång jag drar fram den här vågen ler jag lite inombords. Mest för att jag vet att Mika tycker att jag borde uppdatera till en mindre och elektronisk en, ni vet en sån där man kan köpa på lidl för typ 9,99€ som visar vikten digitaliskt i en liten ruta. Men jag ler också för att jag fått den efter min "låtsasfarmor" och den är jättegammal men fortfarande lever den upp till sin funktion. Den må vara stor och primitiv men den fungerar ju! Den går inte på batteri vilket betyder att den kommer fungera i all evighet, typ tills jorden överhettas av solen,  då senast kommer den smälta ner.

Jag har ingen aning om vad det är för märke eller från vilket årtionde den är. Jag upptäckte igår att det står "Not legal for sale" på fyra olika språk på den och undrar om den från början använts i butik för att väga upp livsmedel som sålts i lösvikt?

Om det är någon som känner till vilket märke det kan vara eller från vilket årtionde den är från så får man gärna avslöja.  Tänk att en så "liten" sak kan ge en så mycket glädje att man väljer att skriva ett blogginlägg 😂

Kan man ha mera otur?

Måndagen den 9.9.2019

6:08 tappar en stor ett kilos yoghurtburk i golvet, burken spricker av stöten och yoghurten strittar överallt. Torkar upp ett halvt kilo yoghurt från golvet och moppar. Hinner med nöd och näppe till kl 7:00 på jobb.

15:30 gör ärenden på stan och inser att det inte går att betala med bankkortet. Går till en bankautomat och det går inte heller att lyfta pengar. Just idag liksom? Jag har alltid kontanter i plånboken just för att ifall detta skall ske men idag hade jag inte mer än 20 euro.

17:40 är på väg på en dragen jumppatimme som Mika skulle skjutsa mig till och låna pengar till eftersom bankkortet inte fungerar: då jag skall kolla vad det kostar inser jag att jag kollat snett på schemat och att jumppatimmen började kl 17:00 och inte 18:00 som jag trott.
Gråter en skvätt på grund av besvikelse men bestämmer mig för att ta en promenad istället.

18:15 då jag väl ätit mellanmål och gjort mig i ordning för att ta en promenad och öppnar ytterdörren ser jag att det börjat regna. Yttrar några väl valda ord men besluter mig för att ta min promenad trots allt.

18:27 hörlurarna går sönder så det kommer musik bara från ena luren och bara ibland från den andra. Vet inte om det är på grund av regnet eller på grund av slitage bara.

18:40 känner genom skon att jag har kallt om tån, jaha hål i strumpan då. Fortsätter ändå att gå fast jag är jävligt irriterad. Försöker fokusera på att fota sådant som är vackert. Jag vill fånga lite av höstens sista färger på bild.

 

19:20 det går hål på tån även i den andra strumpan - ja man får väl vara glad att de ha slitits jämnt i alla fall.

19:35 åkte vi iväg till Prisma och köpte nya hörlurar. Jag tröstshoppade även lite garn och en ny virknål. (med Mikas pengar som jag fick låna). Så, jag har försökt rensa tankarna genom att virka.

22:20-00.30 kan inte sova för jag  fick en tanke om att någon kanske kapat mitt konto... men jag kunde logga in på nätbanken och ingen hade varit där och "sorkka".

03:50
vaknade till att Mika skrattar jättehögt och säger PROSENTIT. Mika vaknar också och jag frågar "vad var så roligt???" och får som svar "inte vet jag???" och Mika fortsätter sova. Själv har jag lite svårt att få sömn igen. Tydligen somnar jag för....

05:20 vaknar jag av en åsksmäll och att grannens hund skäller. Ligger och lyssnar på åskan en stund innan jag somnar om.

Tisdag 10.9.2019

12:30
Jag var på väg till fysioterapeuten på akupunktur, jag skulle bara cykla via S-markets bankautomat och ta ut pengar. Nehepp, kortet fungerade inte ännu heller. Ringer banken de kollar och kortets chip har antagligen gått sönder. De sänder mig ett nytt kort genast. Det tar 1-2 VECKOR INNAN DET ANLÄNDER. Frågar rakt ut med gråten i halsen
"hur skall jag få ut pengar då, mitt närmaste bankkontor är i Tammerfors."
"om du har en iphone kan du använda apple-pay när du handlar i butik"
"nej jag har en huawei"
"ja, då är det värre, har du någon du kan flytta över pengar till som kan lyfta kontanter åt dig?
"ja det har jag ju nog".

14:00 Berättar åt Mika på whatsapp om att kortet är sönder och att jag behöver hans hjälp. Han säger att det är ok. Jag tänker "ja det kunde ju vara värre, jag kunde vara nyinflyttad i en stad eller ett land där jag inte ännu känner någon, jag har ju trots allt Mika."

20:00 Inser att Mika far på arbetsresa nästa vecka och är borta 16-20.9. Grips av lätt panik. Skall jag klara mig en vecka utan bankkort!? Tänk om det händer något.... Måste flytta över många hundra euro till Mikas konto så han kan lyfta kontanter åt mig.... jag skall ju ha pengar till bensin (skall räcka till Ekenäs + Kimito + hem igen eftersom det verkar som att mitt bankkort anländer precis under min "Lomaviikko" i Kimito), mat och eventuellt överraskningskostnader d.v.s. till exempel mediciner. Ah vilka avslappnade dagar det kommer bli...

Det kunde liksom inte ha varit värre tajming!

Min väninna sade att hon inte känner någon som  haft så mycket otur. Jag konstaterade att jo, man kan ju nog ha otur, men måste allt inträffa på en och samma dag? Eller som i mitt fall under två på varandra följande dagar? 

Månadens tomma produkter #4

Tillika som jag lyssnar på Ted & Kajs podd så skall jag nu skriva om mina empties för augusti. Jag har igen så få tomma produkter att jag borde ju skämmas, hehe.

Dermosil spa & sauna soothing serum lingonberry 30ml: 
Det här är det bästa serumet jag provat. Tunn formula som ändå är dryg, absorberas snabbt och doftar gott. Skulle jag inte ha köpstopp skulle jag kanske köpa denna igen. Jag har inget annat serum i användning nu resten av året, för helt ärligt talat så är jag inte heeelt säker på vad ett serum är bra för. Alltså, enbart därför att jag inte riktigt har märkt någon skillnad genom något av de serum jag använt.

Dermosil hair care argan oil shampoo 200ml:
Det här shampoot tillsammans med balsamet (som ej än tagit slut) är nog det bästa shampoot jag använt. Shampoot är drygt, gör håret lent och doftar riktigt gott. Jag kommer köpa detta igen i framtiden när jag inte längre har köpstopp.

Rituals... The ritual of sakura magic touch body cream 70ml:
Det här är min favoritdoft (delad första plats med Dao-serien) från Rituals! En mild och väldoftande kräm som återfuktar huden effektivt. Trots att krämen är ganska tjock så absorberas den snabbt in i huden. Jag hoppas jag kan lägga vantarna på den här igen någongång...

IsaDora holographic nails 886 Pink diamonds nail polish 6ml:
Många vet redan att jag älskar allt holografiskt så detta nagellack har såklart varit en favorit - och vemodigt kändes det då det tog slut! Eftersom det är ett glitternagellack appliceras det bäst genom att man duttar det på nageln med en makeupsvamp. Lacket torkade snabbt vilket är ett stort plus. Jag tror inte detta finns till salu längre, men ifall det fanns hade jag köpt ett nytt likadant.

L'occitane amande shower oil tester 6ml:
Vilken lyxig duschupplevelse det blev med en värmande, väldoftande olja! Huden kändes återfuktad men inte kladdig efteråt. Skall jag köpa mig EN julklapp i år så vet jag vad jag skall satsa på.

Har du provat någon av de produkter jag har i mina tomma denna månad?

Poddavsnitt 43: om sömnparalys och drömmar

Poddavsnittet vi spelade in i augusti är här!  Är du nyfiken på hur min fagra röst låter så har du din chans nu ;)

 

Sök på Per & Sandra på SoundCloud eller klicka här. 

Bilden är från Pixabay

I detta avsnitt som jag gästar pratar vi bland annat om sömnparalys och (knäppa) drömmar. Min syrra frågade om jag fungerar som någon slags expert i detta avsnitt och svaret är nej, jag är absolut inte expert, jag bara råkar ha erfarenhet!

Har du, eller någon du känner upplevt sömnparalys? 

1-0 till mig

Jag har något slags kontrillbehov, det måste ALLTID finnas en back upp till en back up av en vara i kylskåpet. T. Ex. Yoghurt, mjölk, fil etc. Just nu finns det bara en halvmjuk paprika. Orsaken till att jag låtit bli att handla mat är inte för att det är dagen innan lönedag. Nej, det är för att kreativiteten skall få flöda lite. Ikväll, när det inte smakade riktigt att börja tugga på den där paprikan tittade jag ut över vinbärsbusken som jag titulerat som segrare (över mig) för längesen. Jag gick och plockade den helt ren och kom in med nästan en halv liter röda vinbär. Jösses så de är goda nu! De är mjuka, men saftiga. 1-0 till mig trots allt. 

Jag serverade mig en liten skål, och sparade åt Mika också ifall han vill ha när han kommer hem. Men jag nöjde mig ju inte med enbart bär! Så jag rotade i skåpet och när jag fann en halv påse mandlar och en påse med några hasselnötter i så fick jag för mig att rosta lite nötter. Jag hackade nötterna grovt, slängde dem på en het stekpanna, slängde på ca 1msk honung och sist kokosflingor. Superenkel och supergott! 

Jag hoppas jag snart får fler såna här kreativa infall. 

5 udda saker om mig

1. Då jag var liten samlade jag på äggkoppar, främst från olika städer och länder. Jag tror knappast det var min egen idé att börja samla. Nu står de på en hylla i ett vitrinskåp hos pappa och samlar damm. Pappa vill inte slänga bort dem p.g.a. känslovärde.

2. Om jag är ensam på café kopplar jag alltid i hörlurarna i telefonen och sätter plupparna i örona fast jag inte lyssnar på något. Jag tror det från början varit mitt umdermedvetna som vill sålla bort oljud så att jag så ostört som möjligt kan njuta av mitt kaffe.

3. Jag är starkt högerhänt och har enorma svårigheter med att utföra något med vänster hand, förutom då jag sminkar mig, då är jag plötsligt tvåhänt. Speciellt då det gäller applicering av mascara, det går liksom inte att använda bara en hand.

4. Jag är tetrakromat men till skillnad från de flesta andra tetrakromater som ogillar gult så ogillar jag färgen grön.

5. Jag älskar wasabi! Vilket är lite knäppt eftersom personer som lider av migrän rekommenderas hålla sig borta från starka kryddor och smaker men jag kan inte hjälpa det. Hehe.

Bilderna i detta inlägg är nedladdade från pixabay.com

Eventuellt det värsta frisörbesöket någonsin

Ni vet när solens sken förändras på hösten, det blir gulare och solen ligger lägre? När det doftar höst och man känner vibbar av förändringar och nystarter? Man drar desperat in de sista dofterna av sommar: nyklippt gräs, rök från en grill, insjöns doft av vass som sett sina bästa dagar.

Då och där känner man att det är dags för förändring i ens eget liv också. Själv får jag alltid en längtan efter att göra något radikalt med håret. Ny frisyr eller färg. Eller både ock.

I år var det inget undantag. I mitten av augusti bokade jag tid till en frisörsalong här i Tavastehus. Jag hade varit där i juni och klippt mig och jag var rätt nöjd med frisyren. Det jag minns att jag upplevt som negativt förra gången var att det var frisörsalong och café i ett och det var oerhört svårt att diskutera med frisören eftersom det sipprade fram massa oljud (specialkaffemaskiner, tallrikar som slår mot varann, glas som klirrar) från köket som var vägg i vägg med där man satt och blev klippt.

Med min referensbild gick jag till salongen, stegade mot stolen när mitt namn ropades upp. Jag framförde mina önskemål, frisören gick för att blanda färgen. Jag funderade för mig själv om hen inte skulle komma fram med en färgkarta och fråga vilka färger jag vill ha. Jag hade sagt: kopprigt med röda slingor. Nåväl, jag litar på att det blir rätt, mitt hår är i en yrkespersons trygga händer. Men används inte färgkartor längre?

Denna gång var det inte ett kommunikationsfel. Jag hade nämligen valt denna salong eftersom jag visste att personen X som jag bokat tid till är Finlandssvensk och hemma från en svenskspråkig ort.

Den här frisören tog egna beslut utan min åsikt, hen blandade en mörk färg till min hårbotten som inte ens är lik min egen hårfärg, det kommer bli en väldigt hemsk och tydlig kontrast i min utväxt - säljtrix? Jag måste liksom gå tillbaka för att få utväxten fixad?

Jag undrar än idag varför hen satte färg i min hårbotten men enbart koppartoning i resten av håret? Hade det inte varit ändamålsenligt att sätta riktig färg i hela håret?

För den som undrar, ja jag fick två olika färger i håret men ingen av dem var röda slingor.

Jag fick aldrig svar på varför jag fick enbart toning. Jag fick dock råden om att använda kopparfärgmask i hela håret varje gång jag tvättar det.

Frisören hade varit jättetrevlig under hela första timmen men sedan hände något - och jag vet inte exakt vad men hen blev väldigt otrevlig. Jag är inte känslig i min hårbotten men det hade kunnat vara en riktigt otrevlig känsla för någon annan för frisören var så himla hårdhänt med borsten att jag nästan blev rädd.

Under andra tvätten (efter att jag suttit en stund med den koppriga toningen) sipprade det vatten innanför kåpan så att axlarna och hela övre ryggen på t-shirten blev blöt och missfärgad och händerna  med de mjuka rörelserna som så omsorgsfullt sköljt ur produkt under första tvätten - de existerade inte mer.

Under klippningen gick den där aggressiva borsten genom håret igen. Hen frågade inte om längden var ok. Hen frågade inte hur jag brukar ha pannluggen, hen klippte som hen ansåg det vara bäst. Ett tu sade hen "sådär" log ett ansträngt leende och bad mig hoppa ur stolen för att komma till kassan och betala. Jag fattade ärligt talat inte vad som skedde. 119€ flyttades från "en vanlig duunares" konto till en egenföretagares pengabinge och det var inget mer med det. Jag avlägsnade mig med ett oerhört kliande ansikte.


Jag var nöjd med frisyren även om jag inte haft mycket att säga till om. Jag gick till köpcentret Goodman för att äta mellanmål. Jag gick snabbt in i H&M för att kolla i en stor helkroppsspegel, om  t-shirten var mycket våt och gosh då såg jag det; alla små hårstrån som orsakat klådan i ansiktet. Jag hade hundratals 1-2 centimeters hårstrån överallt i ansiktet! De flesta frissor jag varit hos har en megastor, fluffig borste som de avlägsnar hår från kläder och ansikte med. För 119€ var jag inte ens värd att behandlas med värdighet och få strån bortborstade.

Jag frös så mycket på grund av den våta t-shirten som även vätat ner min tröja att jag var tvungen att köpa en ny så jag köpte den billigaste basic t-shirten jag hittade. Frisörbesöket blev därmed lite dyrare än 119€ sist och slutligen.

Jag tänkte att jag inte nämner stället där jag fick så här dålig betjäning men det känns faktiskt som min plikt att varna er för detta ställe: Hair Salon & Lifestyle Café Hemma kan ni med gott samvete skippa, alla gånger. 


Alla bilder i detta inlägg är nedladdade från pixabay.com